Ungefär en timme innan vi skulle till banken för att prata bolån ringer en vän och berättar att jag är med i tidningen om
stället jag börjar arbeta på nästa vecka. så bankmötet slutade med att jag berättade om att hon måste läsa tidningen så hon fattar hur bra jag är. Och när hon undrade om renoveringen och pengar så pekade jag på S muskler och talade om att han är en jäkla bra snickare. Det var nog bäst så för jag insåg att vi inte skulle få låna så mycket mer pengar. Vi får se om hon nappade, senare i dag får vi besked. Har nu bokat in två bankmöten till med andra banker så vi förhoppningsvis skall kunna sätta lite press.
Tycker det är väldigt knepig det där med låna pengar från banken. En gång för några år sedan var vi och pratade med en bank om ett hus vi ville köpa, då hade vi bara studiebidrag men skulle strax bli klara med studierna. Bankmannen kunde tänka sig att låna ut en massa pengar till mig och S, för han trodde så starkt på oss! budgivningen på huset slutade dock långt över vår budget. Men så träffade vi en ny bankkvinna för att prata lån för något år sedan då hade S ordentligt jobb och jag lite halvdanna jobb. Men nej då fick vi inte låna något, inte ett öre! Efter det blev jag en hemsk människa och bestämde mig för att bankkvinnor inte var något att ha. Jag vill hellre ha trevliga bankmän. (detta kan jag utveckla. jag är ju feminist, kanske just därför att det är på det här viset? men det får bli en annan gång) Nu träffade vi en bankkvinna iallfall. Bara att vänta och se..